. Loneliness
Jao... det är ganska ensamt här nu för tiden. Det är väl bara att bita ihop och härda ut.. Att inte få träffa sin pojkvän mer än precis innan man somnar sent på kvällen är inte kul. Är inne på andra veckan nu och det känns som pesten kan jag säga! Har jag tur så får jag träffa honom om jag inte hinner somna. Tvingar mig själv att hålla mej vaken för det bästa som finns är att somna brevid honom. När han ligger tätt intill och håller om mej.
Jag förstår att han behöver göra detta men det är så sjukt påfrestande så det finns inte! :( Vill bara att det ska lugna ner sig. Jag fixar inte detta.
Kändes gott när Anneli och Daniel va här innan. Vi pratade lite om situationen och Daniel sa ändå lite till mej som fick mej att förstå allt till en viss del. Jag hoppas bara att det snart är över. Vill ha min pojkvän tillbaka. Speciellt nu när jag behöver honom vid min sida så finns han inte här. Försöker hålla mej så mycket sysselsatt jag kan på dagarna för att inte behöva tänka. Men det är på kvällarna när lugnet lägger sig och man blir ensam, när Leo har lagt sig och jag är själv, det är då allt kommer, alla tankar och funderingar. Och så är det också detta med ensamheten, jag hatar att vara själv!! Vill ju då inget annat än att Micke ska vara hos mej! Men då måste han vara där borta och det suuuuger!!
Får se om denna kvällen blir bättre än vad den va igår.
Jag försöker hålla humöret uppe.
Blir varm i kroppen och jag blir glad när jag tänker på vad som komma ska
*längtar*
Antal klottrare
Trackback