✫ Each day is a gift and not a given right

Känns som att jag gång på gång blir överöst att sånna konstliga känslostormar. Har gråtit hela dagen. Jag och Micke har äntligen pratat (läs gapat och skrikit) ut efter att han dragit ur mej orden om vad fan det är med mej. Förstår inte varför jag har så svårt att prata. Fattar inte varför jag ska gå och bära allt inom mej. Det är nått jag måste ta tag i och lära mej nu alltså.

Har fortfarande gråten i halsen. Hoppas det går över.
Fattar inte vad det är med mej nu bara..
This sucks.
Vill bara lägga mej och dra täcket över huvudet.